File:Reflection in Blue (Eva Bonnier) - Nationalmuseum - 18706.tif
Original file (2,720 × 3,422 pixels, file size: 26.65 MB, MIME type: image/tiff)
This is a file from the Wikimedia Commons. Information from its description page there is shown below. Commons is a freely licensed media file repository. You can help. |
Eva Bonnier: Reflection in Blue | |||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Artist |
artist QS:P170,Q454670 |
||||||||||||||||||||||||||
Title |
English: Reflection in Blue Svenska: Reflex i blått |
||||||||||||||||||||||||||
Object type |
painting object_type QS:P31,Q3305213 |
||||||||||||||||||||||||||
Description |
English: Eva Bonnier’s depictions of terminal illness, bring us a pared-down everyday perspective, with the artist challenging the stereotypical female bourgeois ideal of the time. Women are presented as “subjects” with strong integrity and not as fragile objects. In Reflection in Blue, from 1887, the figures are painted from a realistic perspective, placing us in the same room as the ailing person.
Around the turn of the 20th century, convalescing women are a popular theme in art. Those images should be seen in the context of the prevailing view of and construction of femininity, and thus of the standardisation of the female body. During the 19th century, two key images of women evolved: the weak, sensitive and psychosomatic upper class woman and the strong, dangerous and infectious lower class woman. The “Convalescent” became a symbol of female fragility and thus evidence of women’s inability to take part in public life. Those images can be seen as a reaction to the emancipation of women at the time and as an attempt to return them to the home and the private sphere. But in the Nordic region one could find many hundreds of female artists and authors during this period. The female artists in Sweden were privileged compared with their European sisters, since they had access to an academic education. The women’s department of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in Stockholm opened in 1864, and the professional women had a major influence on the cultural life of the period. They changed both the view of the role of the artist and that of middle-class family life, and in so doing they shook the norm of the male artist to the core. But at the turn of the century there was a backlash and women’s emancipation was thwarted, together with a widespread fear of the “New Woman”.Svenska: I Eva Bonniers sjukdomsbilder möter vi avskalade vardagsskildringar av kvinnor. Motiv där konstnären ifrågasätter tidens stereotypa kvinnlighetsideal. Kvinnorna är skildrade som subjekt med stark integritet och inte som bräckliga objekt. I Reflex i blått, som är från 1887, är figurerna gestaltade utifrån ett realistiskt perspektiv där vi som betraktare befinner oss i samma rum som den sjuke.
Kring sekelskiftet 1900 var bilder av kvinnliga konvalescenter ett ofta förekommande motiv. Bilderna bör sättas i samband med konstruerandet av tidens syn på kvinnlighet och därmed med normeringen av kvinnokroppen. Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Konvalescenten blir ett tecken för kvinnokönets bräcklighet och därmed ett bevis för kvinnans oförmåga att delta i det offentliga livet. Bilderna kan ses som en reaktion mot tidens kvinnofrigörelse och ett försök att återföra kvinnorna till hemmet och den privata sfären. Vid den här tiden fanns det enbart i Norden, tack vare den gryende kvinnofrigörelsen, många hundra kvinnliga konstnärer och författare. De kvinnliga konstnärerna i Sverige var privilegierade jämfört med sina europeiska systrar, eftersom de hade tillgång till akademiundervisning . Den Qvinliga afdelningen på Konstakademien i Stockholm öppnades redan 1864. De yrkesverksamma kvinnorna tog och fick mycket utrymme i det offentliga konstlivet. De förändrade tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. De rubbade därmed den manliga konstnärsnormen som kom i gungning. På 1890-talet kom det en motreaktion, en backlash. |
||||||||||||||||||||||||||
Original caption InfoField | English: Eva Bonnier’s depictions of terminal illness, bring us a pared-down everyday perspective, with the artist challenging the stereotypical female bourgeois ideal of the time. Women are presented as “subjects” with strong integrity and not as fragile objects. In Reflection in Blue, from 1887, the figures are painted from a realistic perspective, placing us in the same room as the ailing person.
Around the turn of the 20th century, convalescing women are a popular theme in art. Those images should be seen in the context of the prevailing view of and construction of femininity, and thus of the standardisation of the female body. During the 19th century, two key images of women evolved: the weak, sensitive and psychosomatic upper class woman and the strong, dangerous and infectious lower class woman. The “Convalescent” became a symbol of female fragility and thus evidence of women’s inability to take part in public life. Those images can be seen as a reaction to the emancipation of women at the time and as an attempt to return them to the home and the private sphere. But in the Nordic region one could find many hundreds of female artists and authors during this period. The female artists in Sweden were privileged compared with their European sisters, since they had access to an academic education. The women’s department of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in Stockholm opened in 1864, and the professional women had a major influence on the cultural life of the period. They changed both the view of the role of the artist and that of middle-class family life, and in so doing they shook the norm of the male artist to the core. But at the turn of the century there was a backlash and women’s emancipation was thwarted, together with a widespread fear of the “New Woman”.Svenska: I Eva Bonniers sjukdomsbilder möter vi avskalade vardagsskildringar av kvinnor. Motiv där konstnären ifrågasätter tidens stereotypa kvinnlighetsideal. Kvinnorna är skildrade som subjekt med stark integritet och inte som bräckliga objekt. I Reflex i blått, som är från 1887, är figurerna gestaltade utifrån ett realistiskt perspektiv där vi som betraktare befinner oss i samma rum som den sjuke.
Kring sekelskiftet 1900 var bilder av kvinnliga konvalescenter ett ofta förekommande motiv. Bilderna bör sättas i samband med konstruerandet av tidens syn på kvinnlighet och därmed med normeringen av kvinnokroppen. Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Konvalescenten blir ett tecken för kvinnokönets bräcklighet och därmed ett bevis för kvinnans oförmåga att delta i det offentliga livet. Bilderna kan ses som en reaktion mot tidens kvinnofrigörelse och ett försök att återföra kvinnorna till hemmet och den privata sfären. Vid den här tiden fanns det enbart i Norden, tack vare den gryende kvinnofrigörelsen, många hundra kvinnliga konstnärer och författare. De kvinnliga konstnärerna i Sverige var privilegierade jämfört med sina europeiska systrar, eftersom de hade tillgång till akademiundervisning . Den Qvinliga afdelningen på Konstakademien i Stockholm öppnades redan 1864. De yrkesverksamma kvinnorna tog och fick mycket utrymme i det offentliga konstlivet. De förändrade tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. De rubbade därmed den manliga konstnärsnormen som kom i gungning. På 1890-talet kom det en motreaktion, en backlash. |
||||||||||||||||||||||||||
Date |
1887 date QS:P571,+1887-00-00T00:00:00Z/9 |
||||||||||||||||||||||||||
Medium |
oil on canvas medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259 |
||||||||||||||||||||||||||
Dimensions |
|
||||||||||||||||||||||||||
Collection |
institution QS:P195,Q842858 |
||||||||||||||||||||||||||
Accession number |
NM 1702 |
||||||||||||||||||||||||||
Exhibition history |
|
||||||||||||||||||||||||||
Inscriptions |
Svenska: Signerad: Eva Bonnier. 87. |
||||||||||||||||||||||||||
References | |||||||||||||||||||||||||||
Source/Photographer | Nationalmuseum | ||||||||||||||||||||||||||
Permission (Reusing this file) |
|
Items portrayed in this file
depicts
File history
Click on a date/time to view the file as it appeared at that time.
Date/Time | Thumbnail | Dimensions | User | Comment | |
---|---|---|---|---|---|
current | 11:35, 8 October 2016 | 2,720 × 3,422 (26.65 MB) | AndreCostaWMSE-bot | {{Artwork |other_fields_1 = |artist = {{Creator:Eva Bonnier}} |title = {{en|Reflection in Blue}} {{sv|Reflex i blått}} |wikidata = Q18574395 |object_type = painting |description =... |
File usage
The following 3 pages use this file:
Global file usage
The following other wikis use this file:
- Usage on ast.wikipedia.org
- Usage on be.wikipedia.org
- Usage on da.wikipedia.org
- Usage on es.wikipedia.org
- Usage on eu.wikipedia.org
- Usage on hy.wikipedia.org
- Usage on nl.wikipedia.org
- Usage on pl.wikipedia.org
- Usage on pl.wikisource.org
- Usage on ru.wikipedia.org
- Usage on sv.wikipedia.org
- Usage on uk.wikipedia.org
- Usage on www.wikidata.org
Metadata
This file contains additional information, probably added from the digital camera or scanner used to create or digitize it.
If the file has been modified from its original state, some details may not fully reflect the modified file.
Copyright holder | Foto Nationalmuseum |
---|---|
Width | 2,720 px |
Height | 3,422 px |
Bits per component |
|
Compression scheme | Uncompressed |
Pixel composition | RGB |
Image data location | 25,578 |
Orientation | Normal |
Number of components | 3 |
Number of rows per strip | 3,422 |
Bytes per compressed strip | 27,923,520 |
Horizontal resolution | 300 dpi |
Vertical resolution | 300 dpi |
Data arrangement | chunky format |
Software used | Adobe Photoshop CS2 Windows |
File change date and time | 13:51, 29 May 2006 |
Color space | Uncalibrated |